Jag vill

Ja. Jag vet väl inte vad det är jag vill just nu egentligen. Vill kanske för mycket. Är kluven. Ändrar mig hela tiden.
Men en sak vet jag i alla fall, jag vill ha en förändring och jag vill ha det nu! Ekorrhjulet fortsätter att snurra och ännu rullar det på "som vanligt". Men jag vill inte rulla på "som vanligt" längre! Ibland känner jag mig nästan galen av frustration över det. Jag vet att jag måste ha tålamod. Ett litet tag till, bara ett litet tag till. Sen kan vi börja ta itu med våra liv och göra något annat än vad vi gör nu. Jag blir stressad för jag känner att tiden går alldeles för fort. Jag hinner inte med. Jag är 27 år gammal och det känns verkligen som om det förväntas av mig att jag ska vara i ett visst skede i mitt liv nu. Jag ska ha hunnit leva mitt liv, i alla fall till stor del. Jag ska ha hunnit resa, bo på en massa olika ställen, jobbat på olika ställen, gått utbildningar, och nu är det dags för mig att "settle down" och skaffa Svenssonlivet med hus och barn. Jag känner att jag knappt har hunnit med någonting i mitt liv ännu. Jag har såååå himla mycket kvar jag vill göra och se, innan jag slår mig till ro, hittar jobbet jag ska jobba på i resten av mitt liv, flyttar till huset jag ska bo i i resten av mitt liv. Jag är verkligen inte klar ännu, och det får mig att få lite panik. Borde jag känna mig så pass tillfredställd med allt jag gjort jag i mitt liv hittills, att jag bara vill slå mig till ro och låta åren rulla på och känna mig nöjd med det? Om jag redan tänker så nu, vad kommer jag då är känna när jag är 70 år och tittar tillbaka på mitt liv? Kommer jag att vara bitter över alla de saker jag inte gjort, som jag känner att jag missat? För jag känner ju redan att jag missat en hel del! En stor del av mitt "tidigare" liv gjorde jag saker som jag kanske inte egentlige ville göra, eller saker som andra ville att jag skulle göra. Sådant som jag verkligen ville göra, la jag på hyllan för att tillfredställa någon annan. Något jag verkligen ångrar nu. Men är det då för sent för mig att "ta igen" vissa av dem grejerna nu? Är det för sent? Är jag för gammal redan?! Kan det verkligen vara så. Ska jag helt enkelt bara flyta med i livet nu, göra det som förväntas av mig, eller ska jag försöka ta tag i saker som jag verkligen vill göra? Ja, jag vet inte exakt vad det är jag vill, jag slängs mellan olika saker hela tiden. Men jag vet iaf att jag vill göra något annorlunda. Pröva något nytt. Bo någon annanstans, jobba någon annanstans. Testa något jag inte gjort tidigare.
Jag får huvudvärk av detta. Jag måste göra mig iordning nu för ännu en dag på jobb. Får fundera vidare I guess...

Kommentarer
Postat av: F

Men herregud kvinna, chilla ner! Sluta oroa dig, du är ju ung för tusan! Lev livet istället för att oroa dig. Jag ska definitivt inte leva nått svenssonliv när jag är 27, den saken är iallafall säker. Kanske 37, då börjar det möjligtvis närma sig :) Det kvittar ju vad andra människor förväntar sig av en, man lever sitt eget liv och har egna val och värderingar.

Life is what you make it sis! <3

2011-09-01 @ 18:02:01
Postat av: Maria

Det är aldrig försent......och ett hus är trots allt bara ett hus!

Du har en längtan.

Allt kommer att bli bra :)

2011-09-01 @ 19:37:11
Postat av: Rebecka

F: Tack sis. Your the best! <3

2011-09-02 @ 10:13:54
Postat av: Rebecka

Maria: Jag antar att ett hus för mig är en så pass stor grej och betyder så pass mycket, att när vi beslutar oss för att skaffa ett, vill jag känna att det är platsen och det är huset jag vill stanna i/på, i alla fall en hel del år framöver. Och det är väl det jag känner mig osäker på just nu, vart jag vill ta vägen. Det går ju inte bara att tex sticka iväg ett år utomlands om man har ett hus. Då får man ha gjort sådana saker innan huset kommer. Sedan vill jag så klart jätte gärna ha ett hus, men det är ju mycket som ska klaffa. Det kommer när det kommer! Kram

2011-09-02 @ 10:22:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0