Nej nu...

...var det minsann dags att skriva ett par meningar i sin blogg.
Har precis kommit hem efter äventyr på Tosselilla. Träffade tösen som jag ska jobba lite med i framtiden.
Studs på studsmattor, plask i basängerna och rally på gocart banan blev det en hel del av! Dock fick jag inte riktigt till det i Tarzan djungeln, haha, men alla andra var grymt duktiga :)

I tisdags träffade jag gamla klassisen Lina. Det var en del skumma människor på stan den dagen, särskilt han i blomsteraffären!! Jätte roligt att se dig igen girl, det får vi göra om!

Just det ja, var ju ute på Bara bar i lördags, jag, my love och min sis. Hade verkligen en blast som man säger på englesiska. Men en sak fick mig att fundera, vissa människor är verkligen för fina för att hälsa. Till och med dem som kallar sig för din vän. Nej, sånna "vänner" kan jag lätt vara utan. Och sedan finns det ju en annan variant och det är dem som knappt känner dig, men som pratar så gott om dig inför andra, som liksom låtsas vara din vän, men sedan knappt säger ett enda ord till dig när ni väl träffas. Den varianten träffade jag dock inte på i lördags. Men båda dessa sorters människor har jag svårt att förstå mig på. Kan man lita på den sortens människor? Well, I think not!

För övrigt har man väl börjat komma in i den vanliga snurren igen efter man kommit tillbaka från semestern.
Men stan är inte den samma. Överallt vimlar det av skummt folk som klär sig i vita byxor och sjömansskjortor och som pratar ett språk man knappt förstår. Sommargäster, like it or love it.

Nej nu ska jag gå och pilla och mecka lite i lägenheten.

Big kisses to my one true love!

Byebye

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0